Mer Bilder >>

Whiskyguiden har besökt Springbank Distillery i Campbeltown. Campbeltown har för närvarande 5.000 invånare och inhyser tre destillerier. Staden som en gång var Skottlands storproducent av whisky och det självklara valet för whiskyhandlare i Glasgow. I mitten på 1850-talet blomstrade Campbeltown med 34 destillerier på plats varav 32 i drift. Staden var faktiskt den rikaste i Storbritannien sett per capita just på grund av whiskyn. Nedgången kom snabbt och resolut, 1926 fanns endast tre kvar. Orsaken till nedgången är omdebatterad men vår guide för dagen hävdar bestämt att den troligaste orsaken vara att järnvägen byggdes i Highlands vilket underlättade transporter och således konkurrerade ut whiskyn från Campbeltown. Flertalet byggnader finns som vittnar om den tiden, busstationen är gamla Ben Mhor Distillery och bara på andra sidan gatan från nystartade Glengyle står ett "industrial centre" som visar sig vara gamla Hazelburn Distillery.
Sett över de senaste tio åren har Campbeltown expanderat enligt guiden och nu är det framförallt turistnäringen tillsammans med fisket och jordbruket som sysselsätter befolkningen. 


När vi kommer till destilleriet har det inte varit i drift på någon månad då det endast går några månader per år. Detta på grund av att de växelvis kör på nya Glengyle och Springbank/Longrow/Hazelburn. De gjorde tidigare 70% springbank, 20% Longrow och 10% Hazelburn på Springbanks destilleri. Nu har de ändrat till 60% Springbank, 20 % Longrow och 20% Hazzelburn. 50 personer jobbar för närvarande på Springbank Distillers, varav 33 i själva whiskyproduktionen. De har alltid haft en ambition att göra det mesta enligt traditionella metoder och med lokala produkter. Det enda som köps in utifrån är faten och en del av kornet.   

Kornet kommer från Green Merchants i Leith och de tar det i sin tur från sydöstra delarna av Skottland. Majoriteten skall komma från Skottland enligt specifikationer från Springbank. Ifjol sådde en lokal bonde korn (Beer Barley) och det kommer att mältas och bli whisky under de närmaste åren. Kornet som kommer till Springbank fylls på i en av deras två Storage Bins som rymmer 10 respektive 12 ton.  

Vår tur börjar i mältningsanläggningen där vi förevisas de två mältningsgolven, det övre håller för närvarande på att bytas då slitaget är stort. 220 ton korn passerar igenom varje år och tillsammans ryms 22 ton varje gång. Kornet blötläggs först i 35 timmar för att nå 47% fuktighet. Där ligger det i cirka sex dagar. Kornet vänds fyra gånger för hand varje dag vilket håller personalen i trim enligt guiden. Tre ton försvinner under mältningen och kvar är 19 ton. De omkring 16-18% som de tappar under mältningen är ineffektivt men vilket guiden snabbt konstaterar att det är det traditionella sättet att mälta kornet samt att det sysselsätter en hel del personer vilket är bra för samhället. De tillämpar en viss jobbrotation på destilleriet och på mältningsgolvet jobbar 2 personer i tvåmannaskift 24 timmar om dygnet. Det mältade kornet fyller sedan deras 10 Malt Bins där det ligger i tre veckor innan det når kvarnen.

När vi fortsätter vidare mot Kölnan där det mältade kornet skall torka passerar vi torvlagret som ligger utanför. Det skall användas snart och bör bli lite mer fuktigt för den perfekta rökutvecklingen. Det kommer åtta km från Campbeltown. Vi går längs en lång stege rakt upp och tittar in i kölnan som är helt mörk, de två glödlamporna som kämpar i mörkret hjälper inte mycket. Man ser en vit linje längs kanten där man ser hur djupt kornlagret är. Under torkningen av kornet så tar personalen på sig skyddsutrustning och går in och vänder på kornet så att det skall bli ordentligt torrt. Vi förstår att det måste tillhöra det varmare av uppdrag när vi ser skyddsutrustningen. En kraftfull fläkt sitter invid kölnan för att ordentligt driva igenom varmluften och röken. Springbank tillhör dem som använder både torv och oljebrännare för att torka kornet. Vid Springbanks whisky används torv som bränsle i sex timmar innan de kopplar på oljebrännaren för att generera varmluft under 24 timmar. När de tillverkar Longrow torkas kornet under två dygn med torvrök. Deras senaste whisky, Hazelburn, har bara varmlufttorkat korn.

Vi promenerar vidare upp till toppen av kvarnen där vår duvrädde guide försäkrar oss om att vi får titta själva om det är några duvor där. Idag visar det sig att det är lugnt men med tanke på den mängd fågelspillning som ligger överallt så borde det vara ett problem för dem. Deras "dresser", som sorterar bort smuts och större partiklar från kornet, uppges vara 130 år gammal. Och efter en snabb anblick blir man förundrad över att den överhuvudtaget fungerar. Det finns tre nivåer på denna del. Först fylls "dressern" med korn via en trähink som tippar över när den är full (datorisering och modernitet ligger låångt bort). För att fylla mäskkaret, en "mash" behöver hinken tippa cirka 100 gånger. Därefter sorteras de större partiklarna bort innan det hamnar på nedersta nivån där kvarnen maler det. Kvarnen, en Porteus Malt Mill, kommer ursprungligen från Leeds är likt mycket annat på Springbank, mycket gammal och har två roterande kvarnhjul. Trots den ålderstigna utrustningen så behövs knappt något underhåll enligt guiden. Det var onekligen ordentligt material förr.



Mäskkaret som Springbank tror vara originalet är intensivt rödfärgat, i gjutjärn och öppet. Det tar 3.000 gallons. De ändringar som gjorts är att de bara flyttat upp det en bit från golvet.

Mer bilder >>

Slut del 1