|
|
|
“Inga tillsatser, bara öl” |
 Så löd för några år sedan en av de mest insinuanta reklamslogans som
använts för att kränga mainstream-öl på den svenska marknaden.
Kampanjen spelade på en flera sekler gammal och befogad misstro, men
också på svenskens fördomar mot främmande bryggartraditioner.
Vrid klockan tillbaka, och vi hamnar i medeltiden som i åtminstone
en del avseenden verkligen var mörk. Bland bryggarna fanns skojare
och kanaljer som hade för vana att dryga ut sitt öl med billigt
spannmål och andra undermåliga ingredienser – potatis, ärter, bönor,
bark - och som använde bär och örter för att dölja den kvalmiga
smaken av öl på gränsen till förruttnelse och nervsammanbrott.
Vi behöver inte gå så långt tillbaka. Så sent som under andra
världskrigets ransoneringar drygade britterna ut spannmålet med
potatis. Fast aldrig tyskarna; 1943 upphörde de i stället att brygga
helt och hållet – efter Stalingrad var inget sig likt.
I Tyskland var det förbjudet att brygga annat än helmaltsöl. Det
stipulerades i den renhetslag som den bayerske hertigen Wilhelm IV
införde 1516: öl fick innehålla enbart mältat spannmål, vatten,
humle (och jäst). Detta gällde så småningom i hela Tyskland, fram
till att EU häromåret förklarade att den bröt mot handelslagarna.
Fast bryggare världen över fortsätter att skryta med att de
tillverkar öl i enlighet med den tyska renhetslagen.
Det är alldeles utmärkt, men denna lag och detta upphöjda ideal har
också haft en inskränkande verkan. När bryggmästare världen över
låter fantasin flöda - inte minst i Belgien, där traditionen finns,
och i USA, där upptäckarandan är lika central - envisas tyskarna och
deras anförvanter med att hålla på sina rigida regler. Visst är det
tryggt att veta att vi slipper majs, ris, lingonsylt och
konserveringsmedel när vi beställer en sejdel tyskt öl. Betydligt
tråkigare är det nedärvda motståndet mot alternativa kryddor och
andra kuriösa ingredienser. Experimentlystna bryggare har på senare
år tagit gamla örter och exotiska kryddor till heders. Snart är det
bara barken som väntar på en renässans.
 Pors hörde till de vanligaste ölkryddorna innan humle slog igenom
och i princip slog ut alla andra örter. Bland annat danska Thisted
har tagit upp traditionen. Numera nedlagda Östgötabryggeriet i
Motala gjorde på 90-talet ett örtöl med skvattram och älgört. Enbär
används i lettiska Ingveralus, ljung och pors i skotska Fraoch
Heather Ale. Samme skotske bryggare, som specialiserat sig på att
återskapa forntida recept, gör ett öl med sjögräs, ett med krusbär
och ett med granskott och tallkvistar. Tall finns antagligen för det
mesta också i det hemliga recept som Anchor i San Francisco varje år
varierar för sin Special Holiday Ale. Samma bryggeri gjorde 1989 ett
”antikt öl”, baserat på ett recept som arkeologer dechiffrerat från
hieroglyfer i Mesopotamien. Där ingick russin.
Öl med chili har inte lika rika anor. Det bryggs inte desto mindre
av Cave Creek i Phoenix. Kan säkert få drinkaren att lyfta från
stolen och bränna sig.
I våra trakter dracks förr mjöd, som inte är ett öl – riktig mjöd,
till skillnad från den Svea Viking Mjöd från TT som säljs på
Systembolaget, bryggdes helt utan mältat spannmål. Mjöd framställdes
genom att honung jäste i vatten. Ett godare honungsöl med samma
visuella framtoning bryggs i Slovakien och heter Kelt. Honung
förekommer i flera sinsemellan olika öl, från sötklibbiga saker som
belgiska Barbar till fräschare öl som Young’s Waggledance och
Fuller’s Honey Dew. Dessvärre har Samuel Adams upphört med sin Honey
Porter.
Om släktskapet mellan mjöd mellan honungsöl är avlägset så är det
mellan cannabisväxten humle och hampa desto närmare. Fast den mesta
hampa är inte narkotisk, inte heller den som används i några obskyra
öl – däribland en pepparaktig Hemp Beer från Aston Manor Brewery i
Birmingham. Narkotiskt är däremot kaffe, som förekommer i exempelvis
La Granja Stout från Nørrebro bryghus.
Bryggeripuben mitt i Köpenhamns centrum, Apollo, gjorde 2004 ett öl
med guaraná. Detta är ett sydamerikanskt bär som indianerna i
Amazonas nyttjade innan spanjorerna kom. Idag nyttjas det främst
till coladrycker och choklad. Det innehåller koffein och påminner om
kaffe; ölet Guaraná Super Power var ett sött mörkt öl med
karamelltoner och viss beska. Samma bryggeri har experimenterat med
bland annat valnötter, pors och anis.
Carlsberg har i sina exklusiva Semper Ardens-öl prövat rönnbär, i
ett bocköl, och lakritsrot, i en chokladstout. Choklad har fått en
mindre renässans, men lakrits är vanligt – framför allt i porter och
stout.
När rökning nu är förbjuden på krogen får nikotinisterna väl gå över
till tuggtobak - såvida inte holländska S:t Christoffels återupptar
sin utmärkta tobakslager Taboe.
Mer gift? Belgiska Lindeman gör en lambic med teblad och citronsaft.
Den har jag inte smakat. O’Hanlons Port Stout däremot, den smakar
precis som man tänker sig: som en blandning av portvin och stout.
Benedictus i Quebec gör ett öl med cognac, under namnet XO och med
8% alkohol.
 Köttätarna, vad ska de dricka? Utbudet är litet, men åtminstone tre
småbryggerier på brittiska öarna gör riktig oyster stout som bryggts
med ostron. Och Samuel Adams i Boston gjorde 1996 en Cock Ale, med
tillsats av tupp under mäskningen.
Något lättare, kanske? Fläder förekommer i somriga öl, framför allt
engelska. Sorbetliknande Badger Golden Champion är ett fint exempel.
Kanel och äpple samsas i en av de kryddade ale som bryggs hos St
Peter i Suffolk. En annan innehåller ingefära och citron. En tredje
grapefrukt.
I ett obegripligt infall lanserade engelska Charles Wells en närmast
odrickbar Banana Bread Beer för några år sedan. Amerikanerna har
prackat på oss halloween, men ännu inte sina säsongsöl med pumpa. På
annars utmärkta bryggeripuben Chop House i New York har jag smakat
en Pumpkin Ale, söt och förfärlig och överlastad, med smak av
nejlika, pumpa, kanel och ingefära.
Ginger ale är normalt sett något helt annat - en alkoholfri läsk
eller drinkblandare - men ingefäraöl är en rätt vanlig kuriositet
från små bryggerier, smakar alltid väldigt fränt. Väldigt
intressant, men aldrig lika gott.
Vaniljstång finns i en del amerikanska ale, liksom i en smeksamt
mjuk och förförisk vaniljlager som bryggs av Pegas i tjeckiska Brno.
Ett mikrobryggeri i Prag, Pivovarsky dum, experimenterade en kort
tid härom året med ett grönt eukalyptus-öl som ingen beställde mer
än en gång. Samma bryggeri gör ett lyckat kaffeöl.
Hela aprikoser finns i en fin Aprihop IPA från amerikanska Dogfish
Head. Frukt förknippar man annars med belgiska öl. Körsbär, hallon,
och persika är vanligast. Bananer och druvor används ibland.
Koriander är vanligt i belgiska veteöl och i de starka öl som kallas
tripel. Brukar få sällskap av apelsinskal. Ett av läckraste ölen
heter faktiskt Verboten Vrucht – förbjuden frukt. |
 |
Texten
kommer från boken, En ölbok. Skriven av
Håkan Engström.
Inbunden, 184 sidor och rikt illustrerad och på svenska! Skriven för
entusiasten med humor och skärpa.
Läs mer om boken >>
Köp den på Adlibris BOKREA, ENDAST 49:-
ord pris 297:- >> |
|
|
Diskutera whisky & öl! |
|
Diskutera de senaste nyheterna, destillerier, resor, öl,
provsmakning, lägga in bilder och mycket mer!
Till Forumet >> |
|
ÖL |
|
 Vad
är skillnaden på en stout och en pilsner?
Vilka bryggerier finns det i Sverige?
Tips inför ölprovning!
Ölavdelningen |
|
Destillerier i Skottland |
 Allt om destillerierna i Skottland.
historia, utbud, besökscentra, tillverkning,
kontaktinformation.
Hela destillerilistan >> |
|
Whiskytips! |
|
Whiskyguiden.se provar och tipsar om BRA och köpvärd
whisky.
Whiskytips >> |
|
Whiskyguiden.se nyhetsbrev |
|
 Nyheter, specialare,
whiskytips och uppdateringar
direkt i inkorgen
Nyhetsbrev >> |
|
Events! |
| Ett kalendarium med stora som små events
listade! Du kan även tipsa om events eller öppna
provningar!
Events
/ Kalendarium>> |
|
Whiskyprovning |
 Alltid velat anordna en
whiskyprovning men inte riktigt
vetat hur? Här får du veta ALLT.
Tips på teman, smaker, färger,
dofter, material för utskrift mm
Whiskyprovning >> |
|
Butiker på
Internet! |
|
Whiskybutiker, bokhandlare, boka
hotell, och andra nyttiga
butiker på Internet!
Butiker på
Internet >> |
|
|
In
English >>
Diskutera
i forumet
