Bokmärk | Startsida | Om | Info | Kontakt | Annonsera |Copyright

Stockhom Beer and Whisky Festival 2008

Whiskyguiden besökte mässan lördagen 20/9 och provade ett flertal spännande upplevelser. Arrangemanget var som tidigare år proffsigt och välorganiserat . Nedan följer ett litet urval av vad som testades.

Glengoyne som visat sig ha känsla för olika sorters efterlagringar har en lansering på gång med efterlagring på svenska ekfat (ursprunget enligt en något osäker utställare, Dalarna). Doft och smak var imponerande och tankarna gick till deras Scottish Oak Cask Strength som imponerade stort för många år sedan och vi ser fram emot lanseringen på systembolaget. Populära Jämtlands Bryggeri  hade, utöver flest besökare vid deras monter när vi kom, även två nyheter. Med förra årets fullträff ”Tiotaggare” var det extra spännande med IPA (India Pale Ale) och Oatmeal Stout. IPA var kraftfull med påtaglig beska men något kort smak. Oatmeal Stout däremot var smakrik med inslag av kaffe, rostat korn, bröd och torkad frukt.

Ardbeg Distillery hade en Master Class provning där Distillery Manager Mickey Heads hade en genomgång av sju stycken 10-åringar av varierande karaktär. Mickey Heads som under en längre tid jobbade på Jura Distillery verkar snabbt funnit sig tillrätta hos Ardbeg. Han startade provningen entusiastiskt med information om Islay samt Ardbeg och avslutade med smakproven. Ardbeg Distillery som är omåttligt populärt i Sverige har nu 47.500 medlemmar i deras Committee och antalet medlemmar växer stadigt. Besökare till destilleriet på ön Islay har varit rekordstort senaste året och bara restaurangen har i år haft 18.000 besökare. Säkert fler svenskar i restaurangen idag än på provningen skämtar Mickey Heads som förundras över intresset från oss svenskar. Under en period jobbade faktiskt Mickey på Ardbeg men då gjordes endast 300-400 fat under ett år och nästan allt gick till blandindustrin. Nu görs en miljon liter årligen och 75 % av all producerad  whisky går till deras single malt. De närmaste två till fem åren kommer även omfattande investeringar att göras på destilleriet som bl.a. kommer att medföra ökad produktion.

Senaste tillskottet Blasda provades först där Ardbeg lättat något på röken (8 ppm att jämföras med 50 ppm). I doft och smak mer frukt och sötma men en klar Ardbeg med förvånande mycket rök kvar. Lansering på systembolaget 1/12.  Därefter testades Ardbegs klassiska 10-åring 46%  som hävdade sig bra i sällskapet. Jättebuteljen Mór 46% som Mickey tycker är ”pretty close” till deras standard 10-åring har en något aggressivare rök och större smak. 50 % av whiskyn har sitt ursprung i first fill bourbon casks vilket ger en tydlig vaniljton. Renaissance 55,9%  är den senaste whiskyn i serien som lett fram till den nya 10-åringen. Den är uteslutande lagrad på first fill bourbon casks vilket ger vid sidan om härlig intensiv rök och kryddighet, vanilj och citrustoner. 2003 lanserades Uigeadail 54,2% vilken är en blandning av whisky lagrad i sherry (oloroso) och bourbonfat. Mickey Heads menar att detta är den whisky han för närvarande föredrar på destilleriet. Ardbeg har på ett lysande sätt blandad in sherryfaten utan att ta bort karaktären på whiskyn. Corryvreckan 57,1% är en Committee Reserve utgåva och begränsad till 5000 flaskor. Bara att gratulera de som fick tag på en butelj då denna utgåva har en kraftfull och stor doft och smak. Röken som är massiv balanseras bra av torkade frukter och vanilj. A work in progress 55,2% var en 10-åring som går under namnet experiment 1190. Den är lagrad på bourbonfat som har eldats (chared) mer intensivt på insidan före lagringen. Detta ger mer toner av vanilj i doft och smak. Fatens inverkan på whiskyn får således större utrymme. En spännande krämighet i smaken kan även skönjas. Dock inga tvivel om att även detta är en Ardbeg. 

Sist och definitivt inte den minsta upplevelsen på mässan var Bowmores  två gamlingar ”Bowmore White 43 år” och ”Bowmore Black 42 år”. Flaskorna är riktiga rariteter och priset är onekligen därefter. Omdömen om de båda har varit smått euforiska och Whiskyguiden gav sig i kast med en minivertikalprovning med de båda. ”White” visade sig vara en enorm smakupplevelse. Kraftfull och stor smak med inslag av tropiska frukter och vanilj. Eftersmaken ville aldrig sluta (tog en stund innan Black provades). 95,5p 

”Black” var också den en häftig upplevelse men det kändes som att sherryfatslagringen i den här utgåvan tillsammans med åldern hade raderat ut en del av smakspektrat som ”White” visade upp. Doften var något mer instängd och smaken smalare. Sherry, persika, mörk choklad och engelsk marmelad nämndes. Eftersmaken lika lång och njutbar som ”White”. Trots att den inte riktigt nådde upp till White var den en ren njutning att prova. 93,5p

- Annons -

En nyhet för i år är nästan 200 ”tasting notes” som beskriver smaken på single malts från alla aktiva destillerier i Skottland. Dessutom naturligtvis nyskrivna och initierade artiklar författade av välkända whiskyskribenter speciellt för Malt Whisky Yearbook Förutom detta, aktuella beskrivningar av samtliga skotska destillerier och av ytterligare nästan 100 destillerier från övriga världen,

Whiskyprovning >>

Butiker på Internet >>