Bokmärk | Startsida | Om | Info | Kontakt | Annonsera |Copyright

2004-02-26

Kopparpannorna tillhör den del som anses sätta den tydligaste prägeln på den färdiga whiskyn. Ni har säkert hört talas om historier som berättar att nya pannor måste bucklas på exakt samma ställen som de tidigare pannorna, allt för att inte störa den speciella särarten som är karaktäristisk för just den whiskyn. Att man valt koppar beror framför allt på att materialet är lättbearbetat, håller värmen samt bidrar till whiskyns karaktär. Pannorna varierar i storlek och form, de minsta pannorna finns på Edradour Distillery och är på 2 200 liter vilket ligger strax ovanför den lagstadgade minsta volymen. Glenfarclas Distillery har bland de största pannorna på nästan 30 000 liter. Pannorna består av kropp, hals och kondensor.

Kroppen är rundad och konvex upptill och utgör den största delen och den skiljer sig inte mycket mellan destillerierna.

Halsen är omgärdat av många skrönor och spekulationer och destillerierna hävdar att vinkeln och storleken bidrar till en stor del av smaken. Rent generellt gäller att en kort och bred hals ger en fyllig och oljig whisky som t ex Macallan. En lång och smal hals ger en lätt och elegant whisky t ex Glenlivet. De högsta pannorna i Skottland är hela 7,7 meter och finns på Isle of Jura Distillery.

Kondensorn skall plocka upp alkoholångorna och här är variationen inte så stor mellan destillerierna. Den består av tätt packade kopparrör med cirkulerande kallvatten vars syfte är att kyla och omvandla ångan till råsprit.

Oftast har destillerierna två seriekopplade pannor, en större mäskpanna och en något mindre spritpanna. Irlands destillerier har av tradition tre något större pannor seriekopplade. Auchentoshan är det enda destilleri i Skottland som har tre pannor seriekopplade. Pannorna indelas vanligen i tre typer, lökpannan, boiling ball pannan och lanternpannan. Den vanligaste formen är lökpannan som man finner både som mäskpanna och spritpannan. Boiling ball modellen är något ovanligare och har en 'knöl' mellan hals och kropp vilket skall separera ämnena bättre i destilleringen. Lanternmodellen används vanligen som mäskpanna.

Pannornas uppgift är att destillera mäsken till råsprit. Mäsken som håller en alkoholstyrka på cirka 7% destilleras i mäskpannan och övergår till ”lågvin” efter destilleringen och har en har en styrka på cirka 20%. Mäskpannorna värms vanligen indirekt med ånga i kopparrör på insidan. Glenmorangie introducerade detta redan 1888. Glendronach värmer sina pannorna genom att elda med kol direkt under dem vilket gör att de måste använda sig av kedjemattor på insidan som sakta roterar runt och ser till att inget bränns fast. Spritpannorna behöver inte dessa kedjemattor då ämnena som kan brännas fast inte följt med första destilleringen. Pannorna måste även vara tjockare på grund av eldningen, 15 mm jämfört med 5 mm på en panna uppvärmd av interna ångrör. Hos Glenfarclas och Glenfiddich använder man sig av gaslåga under pannorna. Glenfarclas hävdar att de har provat ångrör på insidan, men att de genast avbröt detta efter endast någon vecka då det visserligen blev billigare i drift men att kvalitén påverkades negativt. ”Lågvinet” från mäskpannan hamnar nu i spritpannan för en sista destillering. En del destillerier, Ardbeg och Glen Grant hävdar att de destillerar spriten två och en halv gång. Detta beroende på att de har ett så kallat reflux system som strax före kondensorn kyler ner ämnen med lägre flyktighet en extra gång. Detta påstår de skall ge en ”ädlare” destillering.

Livslängden på mäskpannan ligger på 15-20 år och 10-15 för spritpannan. En direkteldad panna har en kortare livslängd.

Ge oss gärna kommentarer på denna text >>

- Annons -

Malt Whisky Yearbook har blivit en bok som whiskyentusiaster världen över ser fram emot varje höst. Nu kommer den tredje utgåvan! 

Det senaste året har varit ett av de mest spännande i whiskyvärlden och detta avspeglas naturligtvis i denna reviderade och uppdaterade bok som finns att köpa från 1 oktober.

Whiskyprovning >>

Butiker på Internet >>